Veckans onödiga

Smör tillsammans med rapsolja brukar vara bra att steka i, för att få färg utan att bränna vid och för att få en god smak på det man steker.

Sedan en bra tid finns flytande smör med rapsolja i, för det ska kunna fungera (t.ex. inte stelna i kylen) måste det tillsättas emulgeringsmedel, konserveringsmedel och färgämne.

Det senaste i produktutvecklandet för att konsumenterna ska slippa arbetet med att hälla i en slatt rapsolja och sedan ta en klick smör i pannan, är Druvans "Rapsolja med smörsmak". Till rapsoljan har tillsats ”naturlig smörarom (med mjölkursprung)".


*skratt* .."mjölkursprung"..jag undrar om de själva hör hur dumt det låter?...ni som har följt bloggen vet att vill man undvika artificiella tillsatser så undviker man varor med ord som "arom" i innehållsförteckningen.


Om ni har tips på andra helt onödiga produkter så skriv görna en rad!

Lejonet & Björnen

På Danska vägen 74 här i Göteborg finns glassälskarens Mecka. De erbjuder närmare 50 olika glassorter och sorbeter. Nu har de dessutom tagit ett fantastiskt initiativ med KRAV-märkt, E-fri glass!

Så här skriver de själva:

Enda svenska superpremiumglass som är KRAV-märkt utan tillsatser!

Att lansera en ekologisk glass var något som vi som nya delägare för ett år sedan bestämde oss för att göra våren 2010!

Ambitionen var hög från start; KRAV, Fair Trade och helt utan tillsatser. Precis som när vi kokar glass hemma!

Den ekologiska glassen speglar vår verksamhet - vi bryr oss om och tar ansvar! Därför är vi särskilt stolta när vi nu lanserar ett delsortiment på fem artiklar som är KRAV certifierade innehåller råvaror från Fair Trade* och är helt UTAN TILLSATSER!

Våra glassar; vanilj, choklad, mocca/espresso och blåbär har 6 ingredienser:

mjölk, socker, smör, ägg, mjölkpulver samt någon av smakerna vaniljstång - choklad - blåbär - kaffe.

Vår sorbet; jordgubb har 4 ingredienser:

vatten, socker, jordgubbar och citrusfiber.

*I glassarna; vanilj, choklad och mocca/espresso är råvarorna Fair Trade.

Glassen finns både att köpa som kulglass och i glassburkar att ta med hem och ha i frysen att mumsa på när du vill :)

Lejonet & Björnen finns så långt upp som Örnsköldsvik, så klicka på länken och se om du har ett bättre glassalternativ nära dig.

Dagens E

E 123 - Amarant (färgämne)

E-nummer Färgämnen. 21 okt.

Funktion
Färgämne som ger röd-brun Kulör.

Framställning
Syntetiskt framställt.

Användningsområde
Används i vissa alkoholdrycker samt fiskrom.

Kända hälsorisker
Azofärgämne som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande ögon och näsa. Misstänks även kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Fick i Sverige före EU-inträdet endast användas i spritdrycker och drinkmixer. Förbjudet i USA sedan 1976 sedan det i omdiskuterade tester orsakat cancer hos försöksråttor.

Jag vill passa på att tala om att det finns E-ämnen utan kända biverkningar. Det finns också E-ämnen som främställs ur naturliga råvaror, men eftersom de extraheras eller framställs så hamnar de i E-listan och skrivs inte som en "vanlig" ingrediens, vilket kanske kan uppfattas som förvirrande. Tänk så här; har man mixtrat med ingrediensen på något sätt och alltså inte tillsatt den i sin naturliga form hamnar den under E. E-ämne är inte det samma som skadligt ämne, men eftersom de är så många och svåra att hålla reda på kan det vara enklare att utesluta alla för att vara säker på att inte få i sig skadliga ämnen.

Gamla blogginlägg

Sitter och kollar lite på mina äldre blogginlägg - jag var ju roli förr juh! Vad hände? Vart tog ironin vägen?

Apropå ironi - för visst är det ett skämt? Blog Awards - kanske det mest meningslösa någon någonsin valt att lägga tid på att producera.

Tankar kring tillsatser

Jag har funderat mycket på E-ämnen på sistone, vilket går att utläsa av min blogg.

Å ena sidan är jag glad och tacksam att äntligen vara frisk... Å andra sidan är jag mycket bekymrad över att det finns tillåtna, artificiella tillsatser som bevisligen har allvarliga bieffekter. Att dessa ämnen dessutom är testade var för sig och inte i sitt sammanhang är oroande.

Att få i sig en liten dos av ett enda E-ämne kanske inte i sig gör så mycket, men vi får i oss mängder av olika E-ämnen varje dag från allt vi äter och det finns ännu inga studier som visar effekterna av detta. Vi kan dock konstatera att allergier, astma, övervikt och överaktivitet hos barn ökar och att listan över bieffekter av vissa E-ämnen tar upp just ovan nämnda effekter. Är det ingen annan som gjort kopplingen?

Nu svamlar jag bara känns det som.. men det jag vet är att jag har slutat med E-ämnen och är astma-/allergifri och 20 kilo lättare :)

Saker att spara till

OBH Nordica Piano Black Vitamix Pro
Mängd råsaft: 1 700 ml.
Hastighetslägen: 2.
Effekt: 700 watt.
Sladdlängd: 102 centimeter.
Övrigt: Fruktköttbehållare, juicekanna 1,25 l och rengöringsborste. Säkerhetsfunktion.
Omdöme: En välpresterande och lättarbetad råsaftcentrifug som ger mycket juice. Den medföljande kannan minskar spill när juice pressas. Stora äpplen får inte plats i matningshålet och påmataren kräver två händer för att pressa morötter. Prisvärd och smidig testvinnare.
Cirkapris: 1 095 kronor.

Ett ganska bra pris tycker jag. Jag har långe velat ha en sådan här ända sedan jag besökte Get Juicy! i Köpenhamn :)


KitchenAid Artisan brödrost ger en jämn fin rostyta tack vare smarta elektroniska värmesensorer. Rostfacken är breda och passar alla typer av bröd. Brödrosten är kompakt och robust och väldigt enkel att rengöra. Plus att den är skitsnygg ;) Cirkapris: 2998:-


KitchenAid köksmaskin Artisan är en designklassiker som har blivit berömd tack vare sin styrka och effektivitet. Den har en genomsnittlig livslängd på 30 år. Den är utvecklad för att med högsta prestanda ge ett förstklassigt resultat. Tillbehör som ingår: rostfri skål, degkrok, flatblandare, ballongvisp, stänkskydd. Det finns även flertal tillbehör att köpa till separat. En underbar hjälp att ha när man ska laga mat och baka! ....den är liiiiite dyr bara.. Cirkapris: 4995:-

Umami - den femte smaken och varför vi har syntetiska smakförstärkare i maten

Våra fyra första grundsmaker känner de flesta till: salt, sött, surt och beskt. Den femte smaken umami är inte alls lika känd trots att den utnyttjas intensivt i livsmedelsindustrin. Umami är smaken av protein och dessutom skruvar den upp vår upplevelse av övriga smaker. Ämnen med smak av umamai kallas därför smakförstärkare och mest kända av dessa natriumglutamat. Natriumglutamat och andra syntetiska smakförstärkare används i kryddblandningar, aromater, halvfabrikat, färdigmat m.m. Ämnen med smak av umami förekommer också naturligt i en lång rad goda livsmedel t.ex. fisksås, miso, sojasås, parmesanost, grönt te och shiitake.

Grönt te är ett av många livsmedel som naturligt har en smak av umami.

Kikunae Ikeda 池田菊苗 (1864-1936) var professor i kemi vid Kejserliga universitetet i Tokyo och kom fram till att det som gav kött och alger deras unika smak var glutaminsyror vilket han 1908 publicerade. Den smak Ikeda syftade på fick namnet umami vilket också är det svenska namnet och vad som används i vetenskapliga sammanhang. I det japanska och kinesiska köket är umami en viktig grundläggande smak men smaken har inte haft särskilt stort utrymme i det traditionella svenska köket.

Från Asien finns en lång rad naturliga livsmedel rika på umami: fisksås, sojasås och mycket mer. I västvärlden har det istället blivit vanligt att tillsätta syntetiska ämnen som ger umami i olika typer av halvfabrikat. Det ämne som oftast används för detta är natriumglutamat.

Umami är vad köttbuljong smakar

Det har visat sig att vårt smaksinne har särskilda recepterar som kan detektera fria aminosyror. Aminosyror bygger upp proteiner och fria aminosyror kan därför hittas i livsmedel med mycket protein t.ex. kött, fisk och ost. Särskilt hög blir mängden i livsmedel där proteiner fått brytas ner på rätt sätt t.ex. fermenterade bönor, ost och fisksås. De ämnen Kikunae Ikeda upptäckte gav kött dess smak är just en fria aminosyror. Glutaminsyror är emellertid inte de enda fria aminosyror som smaksinnet reagerar på.

Enklast av våra traditionella livsmedel att känna smaken av umami i är antagligen köttbuljong. I den köttbuljong som numera oftast säljs kommer den smaken av syntetiska smakförstärkare.

Vilka smaker vi i övrigt gillar varierar och något som förändras med erfarenhet. Umami gillar däremot alla och många särskiljer det inte mer än att man tycker att något smakar bra. Anledningen till att vi uppfattar umami kan bero på att det har varit värdefullt för vår överlevnad. Genom umami tycker vi att mat med protein smakar bra och protein är ett mycket viktigt näringsämne för vår kropp.

Smakförstärkare ger umami

Förutom just att vara en grundsmak av protein förstärker umami all smak. Övriga grundsmaker smakar mer tillsatser som smakar umami kallas därför för smakförstärkare. Den vanligaste syntetiska smakförstärkaren är natriumglutamat som utvecklades 1907 av Kikunae Ikeda. Glutamater är salt av glutaminsyra och natriumglutamat är natriumsaltet av glutaminsyra.

Natriumglutamat ger en mycket potent umami och tillsätts därför i mängder av halvfabrikat, färdigmat och kryddblandningar. Det gör att annars tråkig mat upplevs som smakrik och viktig för oss att äta. Natriumglutamat är emellertid inte den enda smakförstärkaren som får tillsättas i mat.

Mononatriumglutamat är natriumglutamat

Mono framför natrium talar om att det sitter en atom natrium per glutamat i molekylen. Hade istället di stått framför hade det inneburit att det satt två atomer natrium o.s.v. för övriga grekiska räkneord. Om ingenting anges framför betyder detta samma sak som mono.

Mononatriumglutamat är därför exakt samma sak som natriumglutamat. Natriumglutamat är vad denna smakförstärkare vanligen kallas men korrekt enligt E-nyckeln ska den anges som mononatriumglutamat på innehållsförteckningen.

Tre grupper av godkända smakförstärkare: MSG, GMP och IMP

De smakförstärkare som är godkända har E-nummer: E 620-640. Dessa kan delas in i tre grupper. Den första gruppen är varianter av glutamat (MSG), den andra av guanylat (GMP) och den tredje av inosinat (IMP). Både guanylat och inosinat (eller snarare nära kemiskt besläktade ämnen) förekommer också de naturligt i livsmedel rika på protein. GMP finns i särskilt hög koncentration i svampsorten shiitake. IMP finns i stora mängder bl.a. i flera sorters fisk.

MSG, GMP och IMP ger alla kraftig umami vilket gör dem till effektiva smakförstärkare. Detta innebär emellertid inte att inte andra fria aminosyror inte kan ge umami. Hur mycket umami andra fria aminosyror ger varierar emellertid kraftigt. Det förekommer synergier i smaken mellan MSG, GMP och IMP och det går att förstärka umami ytterligare genom att kombinera dem. Det har visat sig att det finns receptorer som bara MSG kan binda på och kanske gäller detta också GMP och IMP vilket i så fall förklarar synergierna. MSG är de billigaste smakförstärkarna medan GMP och IMP är dyrare. Normalt, och särskilt genom att de ger varandra synergi, används d

ärför GMP tillsammans med MSG.

Typ	E-nummer
MSG eller variant av MSG	E 620 - E 625
GMP eller variant av GMP	E 626 - E 629
IMP eller variant av IMP	E 630 - E 640

Samtliga av de i EU godkända smakförstärkarn hittar du nedan:

E-nummer	Smakförstärkare
E 620	Glutaminsyra
E 621	Mononatriumglutamat
E 622	Monokaliumglutamat
E 623	Kalciumdiglutamat
E 624	Monoammoniumglutamat
E 625	Magnesiumdiglutamat
E 626	Guanylsyra
E 627	Dinatriumguanylat
E 628	Dikaliumguanylat
E 629	Kalciumguanylat
E 630	Inosinsyra
E 631	Dinatriuminosinat
E 632	Dikaliuminosinat
E 633	Kalciuminosinat
E 634	Kalcium-5'-ribonukleotider
E 635	Dinatrium-5'-ribonukleotider
E 640	Glycin, natriumglycinat

Naturliga smakförstärkare

Ett trevligare och ofta godare alternativ till synetetiska smakförstärkare är såser naturligt rika på sådant som smakar umami. De fria aminosyror som ger umamismak bildas när proteiner bryts ner rätt. Naturliga smakförstärkare är därför just livsmedel gjorda av bönor, fisk och annat rikt på protein som fermenterats (jäst) eller brytits ner på något annat naturligt sätt. Eftersom många aminosyror ger umamismaken är dessa naturliga smakförstärkare mycket intressantare än de syntetiska som oftast bara består av natriumglutamat eller ev. i kombination med en eller två från de andra två grupper av godkända smakförstärkare. Naturliga sakförstärkare ger istället en explosion i umami.

En traditionell sås från europa med mycket smak av umami är worcestershiresås. Umami är emellertid vanligast i det asiatiska köket och det är från Asien som de flesta alternativen kommer ifrån när det gäller naturliga smakförstärkare:

• Sojasås.
• Miso.
• Olika fisksåser.
• Fermenterade bönor.
  

Miso motsvarar vår buljong och är gjord av fermenterade sojabönor. Miso kan användas i soppor och för att smaksätta fisk och kött, men passar allra bäst till grönsaker, ris och särskilt allt grillat. Miso har en naturlig smak av umami.

Fermenterade svarta bönor på ångkokt lax.

Mat med mycket Umami

Väldigt många livsmedel innehåller ämnen som ger smak av umami. Detta gäller i större eller mindre utsträckning allt som innehåller protein. I många fall är nivåerna emellertid mycket låga. Mån

ga livsmedel innehåller emellertid ganska mycket ämnen med smak av umami:

Livsmedel	Glutamat mg/100g	Inosinat mg/100g	Guanylat mg/100g
Makombu (alg / kelp)	3190	-	-
Rausu kombu (alg / kelp)	2286	-	-
Rishiri kombu (alg / kelp)	1985	-	-
Hidaka kombu (alg / kelp)	1344	-	-
Naga kombu (alg / kelp)	241	-	-
Wakame (alg / kelp)	9	-	-
Nori (alg / kelp)	1378	9
Bonito (torkad tonfisk)	36	700	-
Niboshi (torkade sardiner)	50	863	-
Sardiner	280	193	-
Makrill	-	215	-
Tonfisk	-	188	-
Torsk	-	44	-
Räkor	43	92	-
Bläckfisk	146	-	-
Ostron	137	-	-
Mussla	105	-	-
Biff	107	107	-
Gris	2,5	122	-
Kyckling	1,5	76	-
Tomater	246	-	-
Färsk shiitake (svamp)	71	-	-
Torkad shiitake (svamp)	-	-	150
Enoki (svamp)	-	-	21,8
Tryffel	8,5	0,3	5,8
Sojabönor	66	-	-
Potatis	102	-	-
Sötpotatis	60	-	-
Kinesiskt kål	100	-	-
Morot	33	-	-
Parmesan (ost)	1200	-	-
Grönt te	668	-	-

Överkänslighetsreaktion av smakförstärkare

En del personer kan drabbas överkänslighetsreaktioner mot godkända syntetiska smakförstärkare eller livsmedel naturligt rika på ämnen som ökar smaken av umami. Detta sker när nivåerna är mycket höga (grammängder avseende glutamat enligt Livsmedelsverket).

Känsliga personer kan drabbas av huvudvärk, svettning, halsbränna, tryck över bröstet och illamående vid intag av höga halter. Symptomen kan likna hjärtattack.

Smakförstärkaren natriumglutamat orsakar övervikt

Människor som använder smakförstärkaren natriumglutamat, en vanlig tillsats i färdigmat och i kryddblandningar, lider oftare av övervikt och fetma. Detta trots att de rör sig lika mycket och äter en kost med lika många kalorier. Forskarna vid University of North Carolina följde 750 män och kvinnor mellan 40 och 50 år. Natriumglutamat ökade som mest risken för övervikt med tre gånger och associationen mellan intag och övervikt överrensstämde med data från tidigare djurstudier.

- Djurstudier har sedan flera år indikerat att natriumglutamat kan vara associerat med viktökning. Vår studie är den första som visar att en länk finns mellan natriumglutamat och vikt hos människor, förklarar Ka He som är assisterande professor vid University of North Carolina School of Public Health, USA.

Svårt att studera risker med natriumglutamat

Eftersom natriumglutamat är en mycket vanlig livsmedelstillsats i I-länder är det svårt att studera vilken inverkan ämnet har på människor. Forskarna fick därför göra studien på den kinesiska landsbygden där halvfabrikat och färdigmat knappt används samtidigt som många regelbundet använder natriumglutamat i matlagningen. Förutsättningar för en studie ansågs därför bättre där än i USA.

Totalt deltog 750 kinesiska män och kvinnor mellan 40 och 59 år boende i tre byar i norra och södra Kina. De flesta använde inga kommersiella processade livsmedel i matlagningen. Ungefär 82% av deltagarna använde natriumglutamat i maten. Dessa delades in i tre grupper beroende på hur mycket natriumglutamat de använde.

Mer övervikt med natriumglutamat

Den grupp som använde mest natriumglutamat löpte nästan tre gånger större risk för övervikt jämfört med de som inte använde natriumglutamat:

- Vi såg att risken för övervikt var signifikant högre hos de som använde natriumglutamat. Vi såg att risken fanns trots korrigering för fysisk aktivitet, totalt intag av kalorier och andra möjliga förklaringarna till skillnaden i vikt. Associationen mellan intag av natriumglutamat och övervikt var konsistent med data från djurstudier, uppger Ka He.

Studien har publicerats i journalen Obesity.

Vad är natriumglutamat?

Natriumglutamat (MSG) är en smakförstärkare som tillsätts i många livsmedel och kryddblandningar och har E-nummer E 621. Några livsmedel som nästan alltid innehåller natriumglutamat är t.ex. buljong, färdigmat, halvfabrikat och marinad. (se även tidigare inlägg "Matfusket fortsätter")

Smakförstärkare som natriumglutamat ger smaken av protein som brukar kallas umami. Umami förstärker också övriga grundsmaker (sött, surt, salt och beskt) vilket är orsaken till att dessa livsmedelstillsatser kallas för smakförstärkare.

Miso liknar vår buljong och är ett alternativ till syntetiska smakförstärkare. Annan naturlig umami är bl.a. sojasås och asiatisk fisksås.

Matfusket fortsätter

Matindustrin hittar hela tiden nya sätt att komma runt E-märkningen. Ett sätt är att ersätta E-ämnen med jäst.

För ungefär ett år sedan var natriumglutamat en av de vanligaste smakförstärkarna på marknaden. Få var de förpackningar med charkvaror och buljonger där inte E-621 stod med på ingredienslistan.

Forskning har visatt att människor som använder smakförstärkaren natriumglutamat, en vanlig tillsats i färdigmat och i kryddblandningar, lider oftare av övervikt och fetma. Detta trots att de rör sig lika mycket och äter en kost med lika många kalorier. Forskarna vid University of North Carolina följde 750 män och kvinnor mellan 40 och 50 år. Natriumglutamat ökade som mest risken för övervikt med tre gånger och associationen mellan intag och övervikt överrensstämde med data från tidigare djurstudier. Idag är det många som tagit bort numret från listan men det innebär inte att de ökat köttmängden i korven eller kokat buljongen på riktigt vis. Istället har två nya ord dykt upp: jästextrakt och maltodextrin.

Jästextraktet fyller samma funktion som natriumglutamaten och innehåller också ofta glutamat som förstärker smaken på råvarorna. Skillnaden är att den räknas som ett livsmedel och därför inte behöver dokumenteras på samma sätt.

Det är också orsaken till att Livsmedelsverket inte vill uttrycka någon åsikt om jästextrakt.

– Vi har ingen anledning att lägga oss i hur industrin använder det eftersom det inte klassas som en tillsats utan som en råvara likt alla andra, säger Jorun Sanner Färnstrand på Livsmedelsverket.

En som dock har sin åsikt klar är Tommy Svensson, känd föreläsare och författare med sin bas på organisationen Utbildningscenter. Han har länge jobbat med att föreläsa om livsmedel och miljö.

– Det är bara ett sätt att göra det ännu svårare för oss konsumenter att inte veta vad som är i produkten. Företagen fortsätter att envisas med att blanda i tillsatser trots att det är helt onödigt. Alla charkföretag som tagit bort glutamat och jästextrakt menar att man känner nästan ingen skillnad. Tar man bort dem så dröjer det ett par månader tills vi vant oss vid smaken, menar Tommy Svensson.

– En charkprodukt behöver inga tillsatser alls om hanteringen är rätt. I Italien, Belgien, Holland och England innehåller till exempel en skinka följande: skinka, salt och kryddor. Jästextrakt är bara ett sätt att göra en billigare produkt och tjäna mer pengar på oss konsumenter.

Men industrins företrädare vill inte gärna erkänna att jästextrakt och maltodextrin blivit vanligare i deras mat sedan E-621 plockats bort.

”Vi har inte ersatt msg [glutamat, reds notering] med att tillsätta jästextrakt eller maltodextrin. Tvärtom ingår i vårt projekt Nya Tider att minska båda dessa ingredienser”, skriver Campbells utvecklingschef Rickard Albin i ett mejl.

Ändå är det inte svårt att hitta både jästextrakt och maltodextrin på Campbells, Knorrs och andra sopptillverkares ingredienslistor. Och jästextraktet finns även med som smakförstärkare i de flesta buljonger du hittar på affärshyllan, både vanliga och ekologiska.

Flera stora livsmedelstillverkare vill inte svara på frågor om jästextraktens och maltodextrinets roll i maten men Jenny Fridh på Kronfågel säger att de är med som smaktillsatser i företagets produkter:

”Maltodextrin är med som en kryddbärare och jästextrakt som smaksättare”, svarar hon i ett mejl.

E-fritt Ekologiskt godis!

I Ekorrens ekologiska smågodis kommer smaken av apelsin från en riktig ekologisk apelsin. En apelsin som växt i odlingar utan konstgödsel och mognat utan kemiska bekämpningsmedel. Den gula färgen kommer också från en riktig apelsin. För att sätta smak och färg behövs mycket fruktjuice – mellan 15-16%! Socker är det ju alltid i godis, men vi använder ekologiskt oraffinerat rörsocker istället för det vanliga vita.
Förutom frukt är det ingredienser som ekologisk lakritsrot, ekologisk kanel och ekologiska fläderbär som ger godiset smak och färg. Den syrliga blandningen är dessutom laktosfri, glutenfri och vegetarisk! Istället för gelatin har agar använts. Agar utvinns ur vissa rödalger och har inga kända biverkningar.

Här kan ni få mer information om vad de olika blandningarna innehåller!

Vilse i E-djungeln?

EEn tröst kan vara att du inte är ensam. Det är inte heller till någon större hjälp att vissa ämnen inte behöver anges som E-ämnen. Modifierade stärkelser behöver till exempel inte listas med sina E-nummer E1404-E1452. De behöver inte ens listas under sina namn. De anges ofta enbart som"modifierade stärkelser". Mitt tips är att inte äta sådant som du inte vet vad det är. Är ingrediensen tomat så vet du ju hur den ser ut och hur den smakar, jag vet inte hur modifierad stärkelse ser ut - därför äter jag det inte. Råa grönsaker går givetvis bra att äta, men satsa så helst på KRAV-märkt och Ekologiskt för att slippa besprutningsmedel, gödning och för att få ut flest näringsämnen ur dem.

Att maten är KRAV-märkt betyder inte att den är E-fri.
Följande är Kravs regler över tillsatser hämtade från deras hemsida:

Färgämnen. KRAV tillåter inga färgämnen.
I Sverige är 42 färgämnen godkända varav ett tiotal kan framkalla allergiska symtom.

Konserveringsmedel förlänger hållbarheten genom att förhindra tillväxt av bakterier och mögel. KRAV tillåter endast fyra stycken: E 270 mjölk­syra, E 290 koldioxid, E296 äppelsyra samt E 220 svaveldioxid. Den senare får bara användas vid vin­framställning. Sammanlagt 44 konserveringsmedel är godkända i Sverige varav över en tredjedel kan ge allergiliknande symtom. Svaveldioxid som KRAV tillåter är ett av dem.

Antioxidationsmedel förlänger hållbarheten. De motverkar att fett härsknar och att uppskuren frukt mörknar. KRAV tillåter tio stycken: E 300 askorbinsyra (C-vitamin), E 306 tokoferolkoncentrat, E322 lecitin (utvinns ur ex. soja, raps eller solrosfrö), E 330 citronsyra, E 331 natriumcitrater, E 333 kalciumcitrater (salter gjorda på citronsyra), E 334 vinsyra, E 335 och E 336 (salter gjorda på vinsyra) E 341 monokalciumfosfat (endast som jäsmedel i mjöl). Vissa tillsatser kan ha flera funktioner. Svenska myndigheter tillåter 44 ämnen. Några av dessa kan ge allergiliknande symtom. Lecitin som KRAV tillåter är ett av dem.

Emulgerings- stabiliserings- och förtjockningsmedel används för att påverka livsmedlens konsistens och kallas ibland konsistensgivare. Här är några exempel. För att få oljan i en dressing att blanda sig med vattnet kan man använda ett emulgeringsmedel. För att få kakaon att falla ned långsamt efter omskakning av chokladmjölk kan man tillsätta ett stabiliseringsmedel. För att få marmeladen tjock kan man tillsätta ett geleringsmedel (förtjockningsmedel).

KRAV tillåter nio stycken: E 400 alginsyra, E 401 natriumalginat E 402 kaliumalginat(tillverkat av algin som utvinns ur tång), E 406 agar, E 407 karragenan (som utvinns ur rödtång), E 410 fruktkärnmjöl (från johannesbrödträdet), E 412 guarkärnmjöl (utvinns ur en baljväxt), E 415 xantangummi (fås genom att socker jäses med hjälp av bakterier) och E 440 pektin (framställs ur fruktskal).

Svenska myndigheter tillåter 77 ämnen. Några av dessa kan ge allergiliknande symtom, bl.a. fruktkärnmjöl och guarkärnmjöl som KRAV tillåter.

Syror, baser och salter. KRAV tillåter sex stycken, saltet E 509 kalciumklorid, bakpulvren E 170 kalciumkarbonater, E 500 natrium­karbonater, E 501 kaliumkarbonater, E 503 ammonium­karbonater samt E 504 magnesiumkarbonat. I Sverige är totalt 25 ämnen godkända.

Klumpförebyggande medel används för att pulver inte ska klumpa ihop sig. KRAV tillåter för närvarande inga sådana medel. Men, klump­förebyggande medel kan trots det finnas i KRAV-märkta produkter. Det beror på att salt, som inte finns ekologiskt, ofta innehåller sådana medel. I Sverige är 14 klumpförebyggande medel tillåtna.

Smakförstärkare. KRAV tillåter inga sådana ämnen. Totalt 17 av de i Sverige godkända tillsatserna räknas hit och av dem kan 6 glutamater orsaka allergiliknande reaktioner.

Sötningsmedel. KRAV tillåter inga sådana ämnen. 15 av de i Sverige godkända tillsatserna brukas räknas som sötningsmedel.

Ytbehandlingsmedel. KRAV tillåter bivax (E901) och karnaubavax (E903). I Sverige är totalt 8 ytbehandlingsmedel tillåtna.

Förpacknings- och drivgaser. KRAV tillåter: kväve E 941, syre E 948 och E 938 Argon.
Myndigheterna tillåter totalt 8 stycken.

Övriga ämnen med E-nummer. I Sverige tillåts 25 stycken. KRAV tillåter sju av dem som processhjälpmedel.

Övriga ämnen utan E-nummer. KRAV tillåter ostlöpe, mjölksyrakulturer, mögelkulturer och andra mikroorganismer som inte är genetiskt modifierade samt lösningsmedel: vatten, etanol och olja.

KRAV tillåter också naturliga aromämnen, men inte syntetiska. Vitaminisering får ske av margarin och mjölk.

E-ämnen fortsättning

Gick in på Äkta Vara:s sida och klickade helt random på en tillsats och detta var resultatet:

E128 - Röd 2G (färgämne)

Funktion
Färgämne som ger röd kulör.

Framställning
Syntetiskt framställt.

Användningsområde
Används i vissa korvar och hamburgare.

Kända hälsorisker
Azofärgämne som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande ögon och näsa. Misstänks även kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Var förbjudet i Sverige före EU-inträdet.

En mycket informativ sida för dig som är intresserad! Läs och förskräcks..

Höstmode från Heidi Ackermann

Grått är höstens färg. Med lager på lager och spännande skärningar blir det ändå inte tråkigt. Den höga slitsen är tydligen tillbaka...bu eller bä? Är det någon som har saknat den? De tighta byxorna har i alla fall kommit för att stanna och skinn fortsätter att vara en stark influens (äkta eller fake avgör du själv). Tyngre tyger och stickat i jordfärger. Mixa gärna en kort jacka med ett längre lager under för att få den "rätta" känslan.