Designed by Angelika Kok, owner of Dutch firm Barzileye Concept & Design, the Grand Café Pearl at Hilton The Hague in The Netherlands opened during late summer earlier this year.
Situated over the bar is a high-resolution reproduction of Dutch painter Johannes Vermeer’s “Girl with a Pearl Earring,” which has been printed on stained glass.
Other unique design elements include the whitewashed oak floor, which is laid in a historical pattern, and Delft Blue velvet that covers the couches.
Guldfeber! Snyggt, hett och lyxigt. Samtliga kläder och accessoarer finns på Gina Tricot (utom glasögonen). Skunda fynda!
Jag älskar byxorna med dropped crotch! Klänningen är också helt underbar.
Svart med svart med svart :) 
Underbart!
senaste i produktutvecklandet för att konsumenterna ska slippa arbetet med att hälla i en slatt rapsolja och sedan ta en klick smör i pannan, är Druvans "Rapsolja med smörsmak". Till rapsoljan har tillsats ”naturlig smörarom (med mjölkursprung)".Enda svenska superpremiumglass som är KRAV-märkt utan tillsatser!
Att lansera en ekologisk glass var något som vi som nya delägare för ett år sedan bestämde oss för att göra våren 2010!
Ambitionen var hög från start; KRAV, Fair Trade och helt utan tillsatser. Precis som när vi kokar glass hemma!
Den ekologiska glassen speglar vår verksamhet - vi bryr oss om och tar ansvar! Därför är vi särskilt stolta när vi nu lanserar ett delsortiment på fem artiklar som är KRAV certifierade innehåller råvaror från Fair Trade* och är helt UTAN TILLSATSER!
Våra glassar; vanilj, choklad, mocca/espresso och blåbär har 6 ingredienser:
mjölk, socker, smör, ägg, mjölkpulver samt någon av smakerna vaniljstång - choklad - blåbär - kaffe.
Vår sorbet; jordgubb har 4 ingredienser:
vatten, socker, jordgubbar och citrusfiber.
*I glassarna; vanilj, choklad och mocca/espresso är råvarorna Fair Trade.
E-nummer Färgämnen. 21 okt.
Funktion
Färgämne som ger röd-brun Kulör.
Framställning
Syntetiskt framställt.
Användningsområde
Används i vissa alkoholdrycker samt fiskrom.
Kända hälsorisker
Azofärgämne som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande ögon och näsa. Misstänks även kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Fick i Sverige före EU-inträdet endast användas i spritdrycker och drinkmixer. Förbjudet i USA sedan 1976 sedan det i omdiskuterade tester orsakat cancer hos försöksråttor.
Jag vill passa på att tala om att det finns E-ämnen utan kända biverkningar. Det finns också E-ämnen som främställs ur naturliga råvaror, men eftersom de extraheras eller framställs så hamnar de i E-listan och skrivs inte som en "vanlig" ingrediens, vilket kanske kan uppfattas som förvirrande. Tänk så här; har man mixtrat med ingrediensen på något sätt och alltså inte tillsatt den i sin naturliga form hamnar den under E. E-ämne är inte det samma som skadligt ämne, men eftersom de är så många och svåra att hålla reda på kan det vara enklare att utesluta alla för att vara säker på att inte få i sig skadliga ämnen.
OBH Nordica Piano Black Vitamix Pro
KitchenAid Artisan brödrost ger en jämn fin rostyta tack vare smarta elektroniska värmesensorer. Rostfacken är breda och passar alla typer av bröd. Brödrosten är kompakt och robust och väldigt enkel att rengöra. Plus att den är skitsnygg ;) Cirkapris: 2998:-
KitchenAid köksmaskin Artisan är en designklassiker som har blivit berömd tack vare sin styrka och effektivitet. Den har en genomsnittlig livslängd på 30 år. Den är utvecklad för att med högsta prestanda ge ett förstklassigt resultat. Tillbehör som ingår: rostfri skål, degkrok, flatblandare, ballongvisp, stänkskydd. Det finns även flertal tillbehör att köpa till separat. En underbar hjälp att ha när man ska laga mat och baka! ....den är liiiiite dyr bara.. Cirkapris: 4995:-Kikunae Ikeda 池田菊苗 (1864-1936) var professor i kemi vid Kejserliga universitetet i Tokyo och kom fram till att det som gav kött och alger deras unika smak var glutaminsyror vilket han 1908 publicerade. Den smak Ikeda syftade på fick namnet umami vilket också är det svenska namnet och vad som används i vetenskapliga sammanhang. I det japanska och kinesiska köket är umami en viktig grundläggande smak men smaken har inte haft särskilt stort utrymme i det traditionella svenska köket.
Från Asien finns en lång rad naturliga livsmedel rika på umami: fisksås, sojasås och mycket mer. I västvärlden har det istället blivit vanligt att tillsätta syntetiska ämnen som ger umami i olika typer av halvfabrikat. Det ämne som oftast används för detta är natriumglutamat.
Det har visat sig att vårt smaksinne har särskilda recepterar som kan detektera fria aminosyror. Aminosyror bygger upp proteiner och fria aminosyror kan därför hittas i livsmedel med mycket protein t.ex. kött, fisk och ost. Särskilt hög blir mängden i livsmedel där proteiner fått brytas ner på rätt sätt t.ex. fermenterade bönor, ost och fisksås. De ämnen Kikunae Ikeda upptäckte gav kött dess smak är just en fria aminosyror. Glutaminsyror är emellertid inte de enda fria aminosyror som smaksinnet reagerar på.
Enklast av våra traditionella livsmedel att känna smaken av umami i är antagligen köttbuljong. I den köttbuljong som numera oftast säljs kommer den smaken av syntetiska smakförstärkare.
Vilka smaker vi i övrigt gillar varierar och något som förändras med erfarenhet. Umami gillar däremot alla och många särskiljer det inte mer än att man tycker att något smakar bra. Anledningen till att vi uppfattar umami kan bero på att det har varit värdefullt för vår överlevnad. Genom umami tycker vi att mat med protein smakar bra och protein är ett mycket viktigt näringsämne för vår kropp.
Förutom just att vara en grundsmak av protein förstärker umami all smak. Övriga grundsmaker smakar mer tillsatser som smakar umami kallas därför för smakförstärkare. Den vanligaste syntetiska smakförstärkaren är natriumglutamat som utvecklades 1907 av Kikunae Ikeda. Glutamater är salt av glutaminsyra och natriumglutamat är natriumsaltet av glutaminsyra.
Natriumglutamat ger en mycket potent umami och tillsätts därför i mängder av halvfabrikat, färdigmat och kryddblandningar. Det gör att annars tråkig mat upplevs som smakrik och viktig för oss att äta. Natriumglutamat är emellertid inte den enda smakförstärkaren som får tillsättas i mat.
Mono framför natrium talar om att det sitter en atom natrium per glutamat i molekylen. Hade istället di stått framför hade det inneburit att det satt två atomer natrium o.s.v. för övriga grekiska räkneord. Om ingenting anges framför betyder detta samma sak som mono.
Mononatriumglutamat är därför exakt samma sak som natriumglutamat. Natriumglutamat är vad denna smakförstärkare vanligen kallas men korrekt enligt E-nyckeln ska den anges som mononatriumglutamat på innehållsförteckningen.
De smakförstärkare som är godkända har E-nummer: E 620-640. Dessa kan delas in i tre grupper. Den första gruppen är varianter av glutamat (MSG), den andra av guanylat (GMP) och den tredje av inosinat (IMP). Både guanylat och inosinat (eller snarare nära kemiskt besläktade ämnen) förekommer också de naturligt i livsmedel rika på protein. GMP finns i särskilt hög koncentration i svampsorten shiitake. IMP finns i stora mängder bl.a. i flera sorters fisk.
MSG, GMP och IMP ger alla kraftig umami vilket gör dem till effektiva smakförstärkare. Detta innebär emellertid inte att inte andra fria aminosyror inte kan ge umami. Hur mycket umami andra fria aminosyror ger varierar emellertid kraftigt. Det förekommer synergier i smaken mellan MSG, GMP och IMP och det går att förstärka umami ytterligare genom att kombinera dem. Det har visat sig att det finns receptorer som bara MSG kan binda på och kanske gäller detta också GMP och IMP vilket i så fall förklarar synergierna. MSG är de billigaste smakförstärkarna medan GMP och IMP är dyrare. Normalt, och särskilt genom att de ger varandra synergi, används d
ärför GMP tillsammans med MSG.
| Typ | E-nummer |
| MSG eller variant av MSG | E 620 - E 625 |
| GMP eller variant av GMP | E 626 - E 629 |
| IMP eller variant av IMP | E 630 - E 640 |
Samtliga av de i EU godkända smakförstärkarn hittar du nedan:
| E-nummer | Smakförstärkare |
| E 620 | Glutaminsyra |
| E 621 | Mononatriumglutamat |
| E 622 | Monokaliumglutamat |
| E 623 | Kalciumdiglutamat |
| E 624 | Monoammoniumglutamat |
| E 625 | Magnesiumdiglutamat |
| E 626 | Guanylsyra |
| E 627 | Dinatriumguanylat |
| E 628 | Dikaliumguanylat |
| E 629 | Kalciumguanylat |
| E 630 | Inosinsyra |
| E 631 | Dinatriuminosinat |
| E 632 | Dikaliuminosinat |
| E 633 | Kalciuminosinat |
| E 634 | Kalcium-5'-ribonukleotider |
| E 635 | Dinatrium-5'-ribonukleotider |
| E 640 | Glycin, natriumglycinat |
Ett trevligare och ofta godare alternativ till synetetiska smakförstärkare är såser naturligt rika på sådant som smakar umami. De fria aminosyror som ger umamismak bildas när proteiner bryts ner rätt. Naturliga smakförstärkare är därför just livsmedel gjorda av bönor, fisk och annat rikt på protein som fermenterats (jäst) eller brytits ner på något annat naturligt sätt. Eftersom många aminosyror ger umamismaken är dessa naturliga smakförstärkare mycket intressantare än de syntetiska som oftast bara består av natriumglutamat eller ev. i kombination med en eller två från de andra två grupper av godkända smakförstärkare. Naturliga sakförstärkare ger istället en explosion i umami.
En traditionell sås från europa med mycket smak av umami är worcestershiresås. Umami är emellertid vanligast i det asiatiska köket och det är från Asien som de flesta alternativen kommer ifrån när det gäller naturliga smakförstärkare:
Miso motsvarar vår buljong och är gjord av fermenterade sojabönor. Miso kan användas i soppor och för att smaksätta fisk och kött, men passar allra bäst till grönsaker, ris och särskilt allt grillat. Miso har en naturlig smak av umami.
Väldigt många livsmedel innehåller ämnen som ger smak av umami. Detta gäller i större eller mindre utsträckning allt som innehåller protein. I många fall är nivåerna emellertid mycket låga. Mån
ga livsmedel innehåller emellertid ganska mycket ämnen med smak av umami:
| Livsmedel | Glutamat mg/100g | Inosinat mg/100g | Guanylat mg/100g |
| Makombu (alg / kelp) | 3190 | - | - |
| Rausu kombu (alg / kelp) | 2286 | - | - |
| Rishiri kombu (alg / kelp) | 1985 | - | - |
| Hidaka kombu (alg / kelp) | 1344 | - | - |
| Naga kombu (alg / kelp) | 241 | - | - |
| Wakame (alg / kelp) | 9 | - | - |
| Nori (alg / kelp) | 1378 | 9 | |
| Bonito (torkad tonfisk) | 36 | 700 | - |
| Niboshi (torkade sardiner) | 50 | 863 | - |
| Sardiner | 280 | 193 | - |
| Makrill | - | 215 | - |
| Tonfisk | - | 188 | - |
| Torsk | - | 44 | - |
| Räkor | 43 | 92 | - |
| Bläckfisk | 146 | - | - |
| Ostron | 137 | - | - |
| Mussla | 105 | - | - |
| Biff | 107 | 107 | - |
| Gris | 2,5 | 122 | - |
| Kyckling | 1,5 | 76 | - |
| Tomater | 246 | - | - |
| Färsk shiitake (svamp) | 71 | - | - |
| Torkad shiitake (svamp) | - | - | 150 |
| Enoki (svamp) | - | - | 21,8 |
| Tryffel | 8,5 | 0,3 | 5,8 |
| Sojabönor | 66 | - | - |
| Potatis | 102 | - | - |
| Sötpotatis | 60 | - | - |
| Kinesiskt kål | 100 | - | - |
| Morot | 33 | - | - |
| Parmesan (ost) | 1200 | - | - |
| Grönt te | 668 | - | - |
En del personer kan drabbas överkänslighetsreaktioner mot godkända syntetiska smakförstärkare eller livsmedel naturligt rika på ämnen som ökar smaken av umami. Detta sker när nivåerna är mycket höga (grammängder avseende glutamat enligt Livsmedelsverket).
Känsliga personer kan drabbas av huvudvärk, svettning, halsbränna, tryck över bröstet och illamående vid intag av höga halter. Symptomen kan likna hjärtattack.
- Djurstudier har sedan flera år indikerat att natriumglutamat kan vara associerat med viktökning. Vår studie är den första som visar att en länk finns mellan natriumglutamat och vikt hos människor, förklarar Ka He som är assisterande professor vid University of North Carolina School of Public Health, USA.
Eftersom natriumglutamat är en mycket vanlig livsmedelstillsats i I-länder är det svårt att studera vilken inverkan ämnet har på människor. Forskarna fick därför göra studien på den kinesiska landsbygden där halvfabrikat och färdigmat knappt används samtidigt som många regelbundet använder natriumglutamat i matlagningen. Förutsättningar för en studie ansågs därför bättre där än i USA.
Totalt deltog 750 kinesiska män och kvinnor mellan 40 och 59 år boende i tre byar i norra och södra Kina. De flesta använde inga kommersiella processade livsmedel i matlagningen. Ungefär 82% av deltagarna använde natriumglutamat i maten. Dessa delades in i tre grupper beroende på hur mycket natriumglutamat de använde.
Den grupp som använde mest natriumglutamat löpte nästan tre gånger större risk för övervikt jämfört med de som inte använde natriumglutamat:
- Vi såg att risken för övervikt var signifikant högre hos de som använde natriumglutamat. Vi såg att risken fanns trots korrigering för fysisk aktivitet, totalt intag av kalorier och andra möjliga förklaringarna till skillnaden i vikt. Associationen mellan intag av natriumglutamat och övervikt var konsistent med data från djurstudier, uppger Ka He.
Studien har publicerats i journalen Obesity.
Natriumglutamat (MSG) är en smakförstärkare som tillsätts i många livsmedel och kryddblandningar och har E-nummer E 621. Några livsmedel som nästan alltid innehåller natriumglutamat är t.ex. buljong, färdigmat, halvfabrikat och marinad. (se även tidigare inlägg "Matfusket fortsätter")
Smakförstärkare som natriumglutamat ger smaken av protein som brukar kallas umami. Umami förstärker också övriga grundsmaker (sött, surt, salt och beskt) vilket är orsaken till att dessa livsmedelstillsatser kallas för smakförstärkare.
Miso liknar vår buljong och är ett alternativ till syntetiska smakförstärkare. Annan naturlig umami är bl.a. sojasås och asiatisk fisksås.
Jästextraktet fyller samma funktion som natriumglutamaten och innehåller också ofta glutamat som förstärker smaken på råvarorna. Skillnaden är att den räknas som ett livsmedel och därför inte behöver dokumenteras på samma sätt.
Det är också orsaken till att Livsmedelsverket inte vill uttrycka någon åsikt om jästextrakt.
– Vi har ingen anledning att lägga oss i hur industrin använder det eftersom det inte klassas som en tillsats utan som en råvara likt alla andra, säger Jorun Sanner Färnstrand på Livsmedelsverket.
En som dock har sin åsikt klar är Tommy Svensson, känd föreläsare och författare med sin bas på organisationen Utbildningscenter. Han har länge jobbat med att föreläsa om livsmedel och miljö.
– Det är bara ett sätt att göra det ännu svårare för oss konsumenter att inte veta vad som är i produkten. Företagen fortsätter att envisas med att blanda i tillsatser trots att det är helt onödigt. Alla charkföretag som tagit bort glutamat och jästextrakt menar att man känner nästan ingen skillnad. Tar man bort dem så dröjer det ett par månader tills vi vant oss vid smaken, menar Tommy Svensson.
– En charkprodukt behöver inga tillsatser alls om hanteringen är rätt. I Italien, Belgien, Holland och England innehåller till exempel en skinka följande: skinka, salt och kryddor. Jästextrakt är bara ett sätt att göra en billigare produkt och tjäna mer pengar på oss konsumenter.
Men industrins företrädare vill inte gärna erkänna att jästextrakt och maltodextrin blivit vanligare i deras mat sedan E-621 plockats bort.
”Vi har inte ersatt msg [glutamat, reds notering] med att tillsätta jästextrakt eller maltodextrin. Tvärtom ingår i vårt projekt Nya Tider att minska båda dessa ingredienser”, skriver Campbells utvecklingschef Rickard Albin i ett mejl.
Ändå är det inte svårt att hitta både jästextrakt och maltodextrin på Campbells, Knorrs och andra sopptillverkares ingredienslistor. Och jästextraktet finns även med som smakförstärkare i de flesta buljonger du hittar på affärshyllan, både vanliga och ekologiska.
Flera stora livsmedelstillverkare vill inte svara på frågor om jästextraktens och maltodextrinets roll i maten men Jenny Fridh på Kronfågel säger att de är med som smaktillsatser i företagets produkter:
”Maltodextrin är med som en kryddbärare och jästextrakt som smaksättare”, svarar hon i ett mejl.
Färgämnen. KRAV tillåter inga färgämnen.
I Sverige är 42 färgämnen godkända varav ett tiotal kan framkalla allergiska symtom.
Konserveringsmedel förlänger hållbarheten genom att förhindra tillväxt av bakterier och mögel. KRAV tillåter endast fyra stycken: E 270 mjölksyra, E 290 koldioxid, E296 äppelsyra samt E 220 svaveldioxid. Den senare får bara användas vid vinframställning. Sammanlagt 44 konserveringsmedel är godkända i Sverige varav över en tredjedel kan ge allergiliknande symtom. Svaveldioxid som KRAV tillåter är ett av dem.
Antioxidationsmedel förlänger hållbarheten. De motverkar att fett härsknar och att uppskuren frukt mörknar. KRAV tillåter tio stycken: E 300 askorbinsyra (C-vitamin), E 306 tokoferolkoncentrat, E322 lecitin (utvinns ur ex. soja, raps eller solrosfrö), E 330 citronsyra, E 331 natriumcitrater, E 333 kalciumcitrater (salter gjorda på citronsyra), E 334 vinsyra, E 335 och E 336 (salter gjorda på vinsyra) E 341 monokalciumfosfat (endast som jäsmedel i mjöl). Vissa tillsatser kan ha flera funktioner. Svenska myndigheter tillåter 44 ämnen. Några av dessa kan ge allergiliknande symtom. Lecitin som KRAV tillåter är ett av dem.
Emulgerings- stabiliserings- och förtjockningsmedel används för att påverka livsmedlens konsistens och kallas ibland konsistensgivare. Här är några exempel. För att få oljan i en dressing att blanda sig med vattnet kan man använda ett emulgeringsmedel. För att få kakaon att falla ned långsamt efter omskakning av chokladmjölk kan man tillsätta ett stabiliseringsmedel. För att få marmeladen tjock kan man tillsätta ett geleringsmedel (förtjockningsmedel).
KRAV tillåter nio stycken: E 400 alginsyra, E 401 natriumalginat E 402 kaliumalginat(tillverkat av algin som utvinns ur tång), E 406 agar, E 407 karragenan (som utvinns ur rödtång), E 410 fruktkärnmjöl (från johannesbrödträdet), E 412 guarkärnmjöl (utvinns ur en baljväxt), E 415 xantangummi (fås genom att socker jäses med hjälp av bakterier) och E 440 pektin (framställs ur fruktskal).
Svenska myndigheter tillåter 77 ämnen. Några av dessa kan ge allergiliknande symtom, bl.a. fruktkärnmjöl och guarkärnmjöl som KRAV tillåter.
Syror, baser och salter. KRAV tillåter sex stycken, saltet E 509 kalciumklorid, bakpulvren E 170 kalciumkarbonater, E 500 natriumkarbonater, E 501 kaliumkarbonater, E 503 ammoniumkarbonater samt E 504 magnesiumkarbonat. I Sverige är totalt 25 ämnen godkända.
Klumpförebyggande medel används för att pulver inte ska klumpa ihop sig. KRAV tillåter för närvarande inga sådana medel. Men, klumpförebyggande medel kan trots det finnas i KRAV-märkta produkter. Det beror på att salt, som inte finns ekologiskt, ofta innehåller sådana medel. I Sverige är 14 klumpförebyggande medel tillåtna.
Smakförstärkare. KRAV tillåter inga sådana ämnen. Totalt 17 av de i Sverige godkända tillsatserna räknas hit och av dem kan 6 glutamater orsaka allergiliknande reaktioner.
Sötningsmedel. KRAV tillåter inga sådana ämnen. 15 av de i Sverige godkända tillsatserna brukas räknas som sötningsmedel.
Ytbehandlingsmedel. KRAV tillåter bivax (E901) och karnaubavax (E903). I Sverige är totalt 8 ytbehandlingsmedel tillåtna.
Förpacknings- och drivgaser. KRAV tillåter: kväve E 941, syre E 948 och E 938 Argon.
Myndigheterna tillåter totalt 8 stycken.
Övriga ämnen med E-nummer. I Sverige tillåts 25 stycken. KRAV tillåter sju av dem som processhjälpmedel.
Övriga ämnen utan E-nummer. KRAV tillåter ostlöpe, mjölksyrakulturer, mögelkulturer och andra mikroorganismer som inte är genetiskt modifierade samt lösningsmedel: vatten, etanol och olja.
Gick in på Äkta Vara:s sida och klickade helt random på en tillsats och detta var resultatet:
E128 - Röd 2G (färgämne)
Funktion
Färgämne som ger röd kulör.
Framställning
Syntetiskt framställt.
Användningsområde
Används i vissa korvar och hamburgare.
Kända hälsorisker
Azofärgämne som kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner, t. ex. astmaanfall, utslag och rinnande ögon och näsa. Misstänks även kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Var förbjudet i Sverige före EU-inträdet.
En mycket informativ sida för dig som är intresserad! Läs och förskräcks..
